Lite märkligt inlägg för er som inte vet men efter min andra förlossning så drabbades jag av en svår förlossningsskada. Februari 2017 fick jag äntligen min operation men tyvärr hjälpte inte den hela vägen, så efter sommaren är det dags för min andra och förhoppningsvis avslutande operation! Men för en vecka sedan började jag få märkliga smärtor igen och jag kände i kroppen att något var fel. Igår fick jag veta vad, resten av livmodern trillade ner i en såkallad vaginal prolaps (när delar av livmodern trillar ut igenom vaginan) så idag sitter jag på gynakuten och väntar på en ny bedömning, förhoppningsvis gör de något provisoriskt så jag kan ha en dräglig livskvalitet fram till kommande operation. För ca en vecka sedan var jag med i en artikel i expressen ang detta, jag har kommit fram till att jag inte kommer vara tyst kring detta. Jag vill att så många unga kvinnor med liknande problem vågar börja prata, vågar ställa mer krav på vården och framför allt slutar skämmas! Jag kommer inte skämmas en minut till och jag kommer prata och skriva brett och öppet om detta tills det sker en ändring i samhället! Vi ska tas på allvar, punkt slut!
Idag har jag blivit mött av ett seriöst och lyssnande bemötande, där jag känner att de tar mina ord på allvar och jag hoppas att fler kan få bli bemötta på samma sätt, alltså helt annorlunda av vad jag blivit tidigare (kommer ett inlägg längre fram ang detta).

Önskar alla mina läsare en trevlig dag❤